Savu E. Korteniemi
Själv
12.3.-5.4.2026
Utställningens namn ”Själv” syftar på både verkens motiv och hur de är gjorda: jag har gjort bilder av mig själv medan jag betraktat mig själv. Den finska motsvarigheten ’itse’ har sitt etymologiska ursprung i ett finsk-ugriskt ord som betyder ’skugga’ eller ’skuggsjäl’, och har spår av en människosyn som grundar sig på en mångfald av själar (eller egentligen gestalter). En annan utgångspunkt för utställningens verk är berättelser om skogsrån, som framifrån ser ut som människor och bakifrån som träd. I berättelserna representerar det betraktade väsendet feminiserad skog, som den (underförstått) maskuline fångstmannen är attraherad av. Det visar sig att varelsen måste betraktas från olika håll, ’ympäri kiertäminen’ på finska, för att man inte ska bli vilseledd; det finska ordet ’ymmärtää’, att förstå, har således en koppling till tänkandets och vetskapens rumsliga dimensioner.
Ur språkligt perspektiv kan ’itse’ också syfta på att vara som sådan (eller på egen hand), på renhet eller barhet. I vissa verk har jag bara använt mina ögon, det vill säga inte använt spegel eller lins för att se mig själv. I andra verk är speglar närvarande som tidsmässiga fragment: som modell för blyertsstudierna och bubbelplastskulpturerna har jag nämligen använt en gipsavgjutning av ett självporträtt som jag gjorde i tjugoårsåldern då jag studerade konst. Avgjutningen bär redan spår av tidens tand. Å ena sidan vittnar gipsstudien om hur jag då såg ut som reflektion i tre speglar, å andra sidan om min hands och ögas förmåga att fånga dessa reflektioner. Att öva observation med ett övningsverk som modell innebär att seendets inexakthet upprepas.
Man kan se olika former av kontinuitet i utställningshelheten, som börjar med en konststuderandes tidiga funderingar och slutar i min nuvarande position som konstnär ’i mitten a karriären’. I teckningsserien ”Virtuosus (Sittande naken)” återges detaljer av min kropp, tecknade i bläck. Verkets namn syftar på iakttagelsen om hur genuspräglade de västerländska begreppen som tar sig uttryck i många människors mentala förmåga är: ordet ’virtuos’ härstammar från det latinska ordet ’vir’ som betyder man, medan ’genius’ syftar på en manlig persons (släkt)väsen eller skyddsande. Skulpturerna är modellerade med hjälp av punktmätningar, och är en fortsättning på min användning av återanvänt förpackningsmaterial. Formens upplösning är en ständigt närvarande möjlighet, för bubbelplasten hålls samman enbart med hjälp av tunna metallstickor. Spänningen mellan tomhet och vikt samt två- och tredimensionalitet är också närvarande i den ovannämnda myten om skogsrået. Man kan närma sig mina verk som studier i form, men man kan också fråga sig vad som är möjligt att se, och på vilka villkor kroppen gestaltas som en varelse med ett jag, ett själv och en identitet.
Tack
Centret för konstfrämjande har stött konstnärens arbete.
kontaktuppgifter
savu (a) korteniemi.eu
