• Markus Tuormaa: Kivihiilitie
  • Markus Tuormaa: Kivihiilitie
  • Markus Tuormaa: Kivihiilitie
  • Markus Tuormaa: Kivihiilitie
  • Markus Tuormaa: Kivihiilitie
  • Markus Tuormaa: Kivihiilitie
  • Markus Tuormaa: Kivihiilitie

Markus Tuormaa

STENKOLTECKNING

Uudenmaankatu 20.8.-7.9.2014

Markus Tuormaa
Stenkolsteckning
20.8‒7.9.2014
Galleria Huuto Uudenmaankatu

Industriella färdsätt har påverkat vår bild av landskapet. Järnvägen var den första industriella sättet av färdas. Järnvägen och den övriga industrialiseringen fick sin början med energi som finns i stenkol.

Genom tågfönstret förmedlas landskapet endast via synsinnet och man ser landskapet utan förgrund. Tågpassagerarna formar inga kroppsliga band till formationerna i terrängen. Tåget rusar likt ett rakt streck genom landskapet. När färdmedlet inte berörs av backar och dalar förändras landskapet i tågresenärens öga till ett visuellt skådespel, en dans. Man kan bli trollbunden av dansen. Tågskenornas raka sträck trollar likt en bildkonstnär fram landskapet.

Jag hade en stark förnimmelse av landskapet när jag cyklade längs den gamla tågrälsen. Jag kände dofterna i landskapet, solens hetta och kvällsdaggen, jag kände mig trött i kroppen av resan, men på samma gång upplevde jag landskapet som från ett tågfönster. Det var svårt att hitta en tältplats för när jag körde på den höga banvallen försvann landskapets förgrund likt tågresenärens. Under cykelhjulen kände jag sand och grus, men inte skogens bottenskikt där jag hade kunnat lägga mig ner och vila.

Järnvägstrafiken började med ångloken som tog sig fram med stenkol. Man kan tänka sig att tågresenärens bild av landskapet består av samma fossila energi, stenkolet. På min resa plockade jag på mig ritmaterial, stenkolsbitar att föreviga landskapet med. På tågvallen hittade jag stenkolsbitar som fallit ner från tågen; längs stränderna vid Östersjön stenkolsbitar som troligtvis kommit från förbipasserande skepp.

Bangården är gjord av material av människohand, makadam av grov kalksten. Kolet från kolgruvorna påminner om den till formen eftersom den också är kantig och grov. Småstenar vid stränderna har slipats runda av vågorna. Stenkolen som drivits iland har också formats runda av vågorna. Stenkolen, som inte är en naturlig produkt i det här landskapet, har så smått till formen, börjat anpassa till landskapet där kolet strandat.

Utställningen är en del av mina doktorandstudier vid Bildkonstakademin. Utställningen har fått understöd av Koneen säätiö.

Markus Tuormaa

Verken på utställningen:

Stenkolteckning
2012–2014, två brasor där den ena brasan består av stenkol från järnvägsvallen och den andra kolbitar upphittade vid havsstränder.

Stenkolvägen
2012–2014, videoverk

Press material