Timo Vaittinen
Magical Moments
14.5. – 25.5.2008
Galleria Huuto Nylandsgatan
Pirtelö ilman reseptiä – Milkshake utan recept
Föreställ dig ett kök med en nästan oändlig mängd ingredienser och en mixer. Ingen stavmixer, utan en traditionell maskin med glaskanna, som vispar nerifrån. Tillsätt en obestämd mängd mediebilder från olika tider, värmekamerabilder ur vetenskapliga tidskrifter, psykedelisk estetik från 60-talet, optisk konst, vardagsfantasier, inte så fantastisk vardag, lite 80-tal och neonfärger, graffiti, videospel, tropisk värme och vinterns grånad, magi, mystik och alkemi, Hawkwinds musik mixad i gabberstil. Starta mixern och kör mycket länge. Häll ut den färdiga smeten på pannå eller videoband och låt fästa en stund.
Timo Vaittinens målningar är täckta av en glansig epoxihartsyta som fjärmar verken från materialiteten och låter målning och collage mötas. Verken själva berättar historier där det självupplevda och fantasin blandas ihop på ett organiserat kaotiskt sätt. En av målningarna skildrar en kväll vuxna pojkar emellan, med playstation, ölflaskor och så vidare. Formerna och färgerna har splittrats, runnit ut och omformats. Verkligheten är relativ, precis som om Peter Fonda skulle ha förflyttats med tidsmaskin från 60-talstrashfilmen The Trip till nutiden. I målningen har Peter Fondas experimentlust blivit vardagligt samkväm en normal ledig kväll som motvikt till en jämntjock vardag.
Personerna i Vaittinens målningar och videoverk har åtminstone en sak gemensam: Det får inte bli tråkigt och tiden får inte bli lång. Stop–motion-tekniken i videoverken är arbetsdryg och tidskrävande. I videoverken möts det abstrakta och det föreställande, men de berättar inga historier. Ett av verken säger kort och gott: This is all I wanted to say. Det känns som om videoverken är gjorda för att det inte finns något att säga, men för att det inte får bli tråkigt. De litar i stället på det begreppsfria visuella språket.
Robert Bettercrunch
Stonehenge 15.3.2008
