Patrik Rastenberger
Bekymrets vändkrets
29.2.-24.3.2024
”…så småningom blir Europa, en provins på den lilla planeten, kapten i förhållande till resten av världen. Samtidigt, i synnerhet under 1700-talet, utvecklas olika sanningsdiskurser beträffande naturen, de levande varelsernas egenart och variation, människovarelsernas egenskaper och utseenden samt hela populationer. Dessa definieras vertikalt och klassificeras enligt art, släkt och ras.
-Achille Mbembe, 2013
Patrik Rastenbergers verkserie Bekymrets vändkrets har sitt ursprung i det ögonblick då han hittade Kaarlo Hildéns bok ”Maapallon esihistorialliset ja nykyiset ihmisrodut” (jordens förhistoriska och samtida människoraser) i släktens bokhylla: en fackbok från 1930-talet om så kallad raslära. På den tiden var sådan forskning mainstream, och då boken gavs ut var författaren professor i geografi.
Den strukturella rasism som slagit rot i de europeiska staterna är en följd av den kolonialistiska politik och utbildning som pågått i århundraden. Strukturell rasism syftar på rasism som ett samhällsproblem. Den tar sig uttryck i till exempel diskriminering i utbildningen och arbetslivet eller på bostadsmarknaden. Den förvägrar vissa människogrupper lika möjligheter på grund av hudfärg eller någon annan egenskap som skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Den strukturella rasismen gömmer sig i skenbart neutrala tillvägagångssätt, vars avsikt är att upprätthålla de dominerande maktstrukturerna. Våra attityder och misstankar är en följd av att våra inställningar manipulerats under lång tid.
Bekymrets vändkrets åskådliggör hur den strukturella rasismen blivit en del av den europeiska kulturens historia och utbildning också i Finland. I sin verkserie kombinerar Rastenberger egna fotografier med material från släktens arkiv och gamla etnografiska fotografier från Hildéns bok. Utställningen visar hur antropologi och etnografiska fotografier under 1900-talet använts i politikens och förvaltningens tjänst för att skapa en diskriminerande världsordning.
Verkseriens namn hänvisar till Claude Lévi-Strauss bok Tristes Tropiques som kom ut på 1950-talet. Enligt det strukturalistiska synsättet som boken representerar ger våra iakttagelser av världen upphov till en verklighetsbild som vi endast kan tolka med hjälp av den kultur vi tillägnar oss. Samtida forskning i visuell kultur framhåller att vi aktivt skapar och bearbetar den kultur som omger oss. Visuella och språkliga representationer står i ständig växelverkan med varandra då de formar världen och vår uppfattning av den.
Då vi undersöker hur en verklighetsuppfattning uppstått, kan vi förhoppningsvis också förändra världsbilden. Avsikten med Bekymrets vändpunkt är att identifiera attityder och lyfta fram hur verklighetsuppfattningen konstruerats.
Tack
Olga ja Vilho Linnamon säätiö, Centret för konstfrämjande, Oskar Öflunds stiftelse
Kontaktuppgifter
www.rastenberger.fi
patrik(a)rastenberger.fi
